<?xml 
version="1.0" encoding="utf-8"?>
<rss version="2.0" 
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
>

<channel xml:lang="fr">
	<title>Lieux Communs</title>
	<link>https://collectiflieuxcommuns.fr/</link>
	<description>D&#233;mocratie directe &#8212; Red&#233;finition collective des besoins &#8212; &#201;galit&#233; des revenus</description>
	<language>fr</language>
	<generator>SPIP - www.spip.net (Sarka-SPIP)</generator>

	<image>
		<title>Lieux Communs</title>
		<url>https://collectiflieuxcommuns.fr/IMG/logo/siteon0_1_.jpg?1771799309</url>
		<link>https://collectiflieuxcommuns.fr/</link>
		<height>96</height>
		<width>144</width>
	</image>



 
	<item xml:lang="fr">
		<title>Tase&#611;rut</title>
		<link>https://collectiflieuxcommuns.fr/?504-tase%C9%A3rut</link>
		<guid isPermaLink="true">https://collectiflieuxcommuns.fr/?504-tase%C9%A3rut</guid>
		<dc:date>2011-07-22T16:49:45Z</dc:date>
		<dc:format>text/html</dc:format>
		<dc:language>fr</dc:language>
		<dc:creator>LieuxCommuns</dc:creator>



		<description>
&lt;p&gt;Deg tmeddurt-nne&#611; n yal ass, ama deg be&#7771;&#7771;a, ama deg leqdic, la nettwali amek ay la yetthuddu, inegger akk wayen ay yettarran tameddurt-nne&#611; tem&#603;en. Am wa&#7789;as n medden, ula nekkni la nessaram ad nqabel lmuja-a ay yetthuddun kra n wayen yes&#603;an lme&#603;na deg tmeddurt-nne&#611;, nessaram ad nezmer ad nqabel uguren ayyes d-yegla waya ass-a. Tazzla-a ay la tettazzal tmeddurt-nne&#611; ass-a &#611;er uxe&#7779;&#7779;ar tusa-d &#611;ef ljal n wayen ay tetteg yiwet n tegrawt d tamec&#7789;u&#7717;t n wid ay a&#611;-i&#7717;ekmen, d wid ay yemlek la&#7827; n (&#8230;)&lt;/p&gt;


-
&lt;a href="https://collectiflieuxcommuns.fr/?-Tamazigh-ber_tam-" rel="directory"&gt;Tamazigh [ber_tam]&lt;/a&gt;


		</description>


 <content:encoded>&lt;div class='rss_texte'&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Deg tmeddurt-nne&#611; n yal ass, ama deg be&#7771;&#7771;a, ama deg leqdic&lt;/strong&gt;, la nettwali amek ay la yetthuddu, inegger akk wayen ay yettarran tameddurt-nne&#611; tem&#603;en. Am wa&#7789;as n medden, ula nekkni la nessaram ad nqabel lmuja-a ay yetthuddun kra n wayen yes&#603;an lme&#603;na deg tmeddurt-nne&#611;, nessaram ad nezmer ad nqabel uguren ayyes d-yegla waya ass-a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Tazzla-a ay la tettazzal tmeddurt-nne&#611; ass-a &#611;er uxe&#7779;&#7779;ar tusa-d &#611;ef ljal&lt;/strong&gt; n wayen ay tetteg yiwet n tegrawt d tamec&#7789;u&#7717;t n wid ay a&#611;-i&#7717;ekmen, d wid ay yemlek la&#7827; n wedrim akked weskunner n lerba&#7717;, wid ay yeb&#611;an ad yili akk udabu gar yifassen-nsen. &#8220;Tugdut aydeg ara ttekkint akk tegrawin n wegdud&#8221; akked tegrawliwin ay la d-yettilin ussan-a ur tt&#7771;u&#7717;unt &#611;er lbe&#603;d. Medden ur zemmren ad frun uguren-nsen n tidet arma d asmi ara d-akin yerna amur ameqran seg-sen ad ttekkin deg leqdic i lmend n ussebded n uma&#7693;al aydeg ara telhu tmeddurt, yerna ad tdum deg-s talwit. Wid ay yessaramen tilelli ass-a, yessefk fell-asen ad qedcen i lmend n ubeddel seg yi&#7827;uran, yerna, i lmend n waya, timetti, terra-tt tmara ad tbeddel iman-nnes, d abeddel aydeg ara ttekkin akk i&#603;eyyalen-nnes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Nekkni neb&#611;a tugdut n tidet, d tin ara d-yawey we&#611;ref, d tin aydeg d a&#611;ref ara&lt;/strong&gt; yeqqlen d bab n &#7771;&#7771;ay, d netta ara yeddmen &#7771;&#7771;ay yerna ad yeddem &#7771;&#7771;ay ara yeff&#611;en fell-as, d win ara yeddun akked tmetti-nnes. Tugdut am ta te&#7717;waj imdanen ay izemren ad qadren leqwanen, ad ten-agin, ad ten-sqecren yerna ad d-snulfun leqwanen iwutan ama i tmetti, ama i yiman-nsen. Ur d targit ay la nettargu akken ad nerr ama&#7693;al d ljennet aydeg ur yettili ccwal, wanag neb&#611;a ad d-nessebded ta&#611;erma tilellit, d tin aydeg yal yiwen ad yettuqader, d tin aydeg lumu&#7771; tteddun s &#7771;&#7771;ay n l&#603;ali aydeg ur yettwa&#7693;lam yiwen. S waya, nekkni neb&#611;a ad d-nessebded timetti ara izemren, nettat s timmad-nnes, ad tessers tilisa i yiman-nnes, s webrid n &#7779;&#7779;wab, d timetti ara yemseb&#7693;un s tidet &#611;ef tesnakta (id&#233;ologie) ay tt-i&#7717;ekmen ass-a. Asurif amezwaru netta d tiririt n tmeddurt i kra n wansayen ay mazal ddren deg tmura &#8220;tigun&#7827;a [sous-d&#233;velopp&#233;es]&#8221; : tamsetlelt (solidarit&#233;), be&#7693;&#7693;u n lxir gar medden, am&#603;awen, tammidwa (amiti&#233;), lxir i ube&#7771;&#7771;ani, tezdeg n nneyya. D wi akk ay d llsisan i lmend n ussebded n tmetti yelhan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Yessefk ad neg ayen yessefken akken ad nerr timetti tett&#7717;adar deg temsal&lt;/strong&gt; n tussna akked teknussna (technologie), yerna tettett s lmizan i wakken ur tessamas tawenna&#7693;t, am wakken ara tili d timetti yesseqdacen lmizan n uxemmem deg wayen yerzan timsal n tmurt. Ta&#611;awsa taw&#7717;idt ara ireglen abrid i wid yeffuden le&#7717;kem nettat d assebded n yegrawen ara yes&#603;un tazmert akken ad ddmen &#7771;&#7771;ay, d igrawen ay izemren ad ttwafesxen, im&#7693;ebbren-nsen zemren ad ttu&#7717;asben yerna tettili-d deg-sen nnuba deg le&#7717;kem. Ta&#611;awsa taw&#7717;idt ay izemren ad tergel abrid i rrbe&#7717; war tilisa netta d assebded n tgadda (a&#603;dal) deg lexla&#7779; n medden, akked u&#603;awed n tmu&#611;li deg wamek ay myezwarent t&#611;awsiwin ay &#7717;wajen medden. Ti ur llint d ti&#611;awsiwin n menwala, ur llint d ti&#611;awsiwin ay&#611;ef nezmer ad nerwel, am wakken ur llint d tiwez&#611;iyin : ibeddilen imeqranen am wi llan-d yagi deg umezruy.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Nekkni numen s usenfar (projet) ay yettarran medden zemren i yiman-nsen&lt;/strong&gt;, d win ay d-ilulen seg leqrun-nni n yimne&#611;iyen mgal kra n wayen ay d-yettu&#7717;ettmen s&#611;ur udabu abe&#7771;&#7771;ani &#611;ef we&#611;ref : ansayen, agama, tussna, ssuq ne&#611; akabar. Leqdic-a ilul-d deg Legrig Taqburt, i&#603;awed yennulfa-d deg Tu&#7771;uft Tutrimt (ta&#611;erbit). Asenfar-a bdan qeddcen fell-as deg tallit n Tleslalit (renaissance), deg Lqern n Teftilin, deg Tegrawla Taf&#7771;ensist n 1789, deg umussu n yiqeddacen, deg yimen&#611;iyen ay d-yellan i lmend n tririt n tlelli i tmura yeddren ddaw tehrest (listi&#603;ma&#7771;), deg yimen&#611;iyen i lmend n tlelli n tme&#7789;&#7789;ut, n yilem&#7827;iyen, n tdersiyin akked u&#7717;uddu n twenna&#7693;t. D acu kan, asenfar-a ay yekkaten i lmend n tgadda (a&#603;dal) akked l&#7717;eqq, ass-a qrib ad yemmet, imi Ama&#7693;al utrim (a&#611;erbi) yesnulfa-d ta&#611;awsa ni&#7693;en : yesseqdac &#7779;&#7779;wab n tkellax akken ad i&#7693;ellel medden, yerna a&#7693;ellel-a i&#7717;uza, ass-a, akk idisan n tmeddurt-nne&#611;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Iswi n tegrawt-nne&#611; netta d tiririt n tmeddurt i usenfar-a ara yerren medden&lt;/strong&gt; zemren i yiman-nsen, yerna ad t-nerr d asenfar n tmetti n tidet. Ne&#7717;waj s l&#7717;ir ad nes&#603;u tagrawt n walla&#611;en ara iqedcen lwa&#7717;id akken ad xemmemen amek ara d-afen tifratin, amek ara ssiw&#7693;en izen-nne&#611; aserti ed wamek ara d-ilint tifratin deg wenrar. I&#611;allen ay izemren ad &#603;awnen asenfar-a mazal-iten mfuzra&#603;en), yerna a&#7789;as seg-sen ur ukin s ljehd n tmussni-nsen ed wayen ay zemren ad t-gen. Anadi-nne&#611; i wakken ad nerr amdan ed tmetti zemren i yiman-nsen d win ay ye&#7717;wajen leqdic deg wenrar, leqdic yettkemmilen, leqdic ur ifecclen ula ma llan wuguren, d win ara d-yilin deg tmeddurt n yal ass, d win ara ya&#7827;en s wesdukkel n yi&#611;allen-nne&#611;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Amazday n Lieux Communs&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;i&gt;Tasuqilt s&#611;ur Omar Mouffok - Tlaxcala, A&#7827;e&#7693;&#7693;a n yemsuqqlen i lmend n u&#7789;&#7789;uqqet n yilsawen - &lt;a href=&#034;http://www.tlaxcala-int.org&#034; class=&#034;spip_out&#034; rel=&#034;external&#034;&gt;http://www.tlaxcala-int.org&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
		
		</content:encoded>


		

	</item>







</channel>
</rss>
